Framtidens arbete, hur kommer det att se ut? Hur har arbetarrörelsen historiskt tacklat framtiden? Hur har fack och politik diskuterat ny teknik? När nu AI kommer att förvandla arbetsmarknaden, hur ska arbetarorganisationer tänka beträffande sina medlemmars förhandlingspositioner? Och behövs facklig kamp i ett samhälle utan pengar?

Välkomna till Söderbokhandeln i Stockholm den 29 maj för att träffa Arbetarhistorias redaktion och bläddra i det nya numret som har temat Framtidens arbete. 

Utifrån presentationer vid arbetslivskonferenserna om omsorg och gig och om platser för arbete som hölls på Arbetets museum 2022 och 2023 undersöker forskare i detta nummer bilder av arbete i framtiden, från förr och nu.  Konferensdeltagare från universitet och högskolor, myndigheter, arkiv, fackföreningar och kommuner samlades för att diskutera, utbyta erfarenheter och ta del av forskning inom området. Utfallet av konferensen och en vilja att samarbeta blev starten till detta temanummer, där Arbetets museums forskningsledare Marinette Fogde är gästredaktör.

Författarna undersöker hur styrning och teknik format vitt skilda yrken såsom undersköterskor inom äldreomsorgen, godsdrift inom jordbruket och fabriksarbete under industrialismen. Britt Östlund visar på hur undersköterskor blivit alltmer mobila över tid med leverans av tjänster utifrån strikta scheman till äldre människors hem. Trots fasta anställningar har undersköterskornas arbetsvillkor alltmer kommit att likna det gigarbete vi ser ute på våra gator. Utifrån dagens gigifiering av arbetsmarknaden sätter Maths Isacson fasta arbeten i ett längre historiskt perspektiv. Är fasta arbeten enbart en historisk parentes? Daniel Bodéns forskning, liksom Mattias Beijmos essä, ger exempel på hur AI-baserad övervakning ger arbetsgivare möjligheter till nya former av övervakning där chefer kan ersättas av ett algoritmiskt ledarskap. Markus Furendal lyfter i sin artikel hur AI-tekniken kan användas i lagerarbete och på dagens kontor. Han menar att framtidens arbetsplatser formas av samtidens maktrelationer i samhället och troligtvis hur AI fortsätter att byggas. Vad som sedan kommer att avgöra utvecklingen är ekonomiska incitament men också politiska motkrafters inflytande. I en sådan diskussion aktualiseras vad arbetslivsforskare framhållit som behovet av ett emancipatoriskt aktörskap baserat på empirisk kunskap om arbetslivet och värden som jämlikhet i det aktiva formandet av möjliga framtider.

Framtidsoptimism – någon? I en osäker samtid får vi i Arvand Mirasafians artikel slungas tillbaka till efterkrigstidens framväxande välfärdssamhälle med visioner om en bättre värld. Påtaglig är retoriken som ger oss en känsla av att möjligheterna är så många fler än hoten. Och att förändring är möjlig. Utopiska skildringar av arbetslivet kan vi även ta del av inom science fiction-genren. Kan Star Trek betraktas som en form av arbetarlitteratur? Det resonerar Jerry Mättää kring, och hur organiseras egentligen arbete i ett klasslöst Sci-Fi-samhälle? Dessutom visar Raphaela Heil hur AI-teknik används för att ge fler, forskare såväl som allmänhet, tillgång till historiskt källmaterial. Den nya tekniken behöver inte bara vara ett hot utan kan också användas till något positivt

Dessutom har vi bett Arbetets museum beskriva sitt arbete samtidsdokumentation och insamlingarna till sitt arkiv. Och som vanligt publicerar vi även recensioner och presentationer av nya forskningsprojekt

Finns hos prenumeranter och återförsäljare den 21 maj 2024.

Hemsida: www.arbetarhistoria.se

Digital utgåva: digital.arbetarhistoria.se