Vi gratulerar Kristin Linderoth, som är årets Rudolf Meidner-pristagare! Hon får priset för en avhandling om klass, välfärdsarbete och kollektiv kamp.
Kristin Linderoth får Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia för sin avhandling Kampen om välfärdsarbetets värde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003.
Forskningsrådets motivering
”Kristin Linderoths avhandling, Kampen om välfärdsarbetets värde, ger unik inblick i hur en av de största strejkerna i Sverige – Kommunalstrejken 2003 – upplevdes och tog sig uttryck på gräsrotsnivå. Den visar hur vardagliga handlingar som att förse strejkvakterna med mackor bidrog till att bygga upp den starka solidariteten och därmed kraften i strejken. Linderoth lyckas på ett enastående sätt med konstycket att skriva en gedigen akademisk avhandling som direkt når och fångar de berörda, medlemmarna och det avgörande, solidariteten.”
— Jag är otroligt glad och hedrad! Det betyder mycket att det är just Rudolf Meidners pris; han är en person som inspirerat mig. Det gäller såväl hans idéer om ägandets betydelse för inflytande och makt som den tro han hade på en mer offensiv och modig arbetarrörelse, säger Kristin Linderoth.
Priset delas ut av forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Det instiftades 1994 i samband med att Rudolf Meidner, rådets ordförande 1981–1996, fyllde 80 år. Prissumman är på 25.000 kronor. Forskningsrådets nuvarande ordförande är Ella Niia.
– Valet av ämne bottnar både i ett historiskt intresse för strejken, som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar, och en ambition att föra upp klassbegreppet på den akademiska dagordningen igen. Jag var frustrerad över att arbetarklassen inte längre ses som en aktör för samhällsförändring och att arbetsplatsen som arena har hamnat i skymundan i forskningen. Genom att undersöka arbetares egna erfarenheter av kollektiv kamp ville jag visa på den fortsatta betydelsen av klass, och hur klass samverkar med kön, säger Kristin Linderoth.
Kamp för värdighet
Kommunals stora strejk, när drygt 80.000 medlemmar gick ut i konflikt under fem veckor, var en kamp för både bröd och rosor.
– Strejken handlade om mer än själva löneökningen. Att strejka var ett sätt för kommunalarna att kräva erkännande för välfärden och det viktiga arbete de utför. Det var en kamp för deras värdighet som människor och som arbetare, säger Kristin Linderoth.
Sammanhållningen och solidariteten som växte fram mellan kommunalarna gjorde också att de blev starkare som kollektiv. För många förändrades synen på vad facket och fackligt arbete kan vara. Under strejken bedrevs den fackliga kampen mer aktivistiskt på gator och torg med demonstrationer, cykelbudkavle och sambaorkestrar.
– Vad som överraskade var hur starkt intervjupersonerna fortfarande kände för strejken trots att det hade gått mer än tio år när jag genomförde intervjuerna. Även de som var besvikna över hur strejken slutade hade positiva minnen av sammanhållningen och kamplusten.
Just nu har Kristin Linderoth en anställning som politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Region Skåne. Dessutom arbetar hon, på uppdrag av historiska institutionen på Lunds universitet, med ett symposium om hur digitalisering och ny teknik påverkar makt och inflytande i arbetslivet.
När det gäller kommande forskning hoppas hon kunna arbeta vidare med den muntliga arbetarhistoriska traditionen och samla in berättelser från LO-medlemmar för att sätta ljus på skeenden som tidigare inte fått så stor uppmärksamhet.
– Jag hoppas att avhandlingen ska bidra till en diskussion om välfärdens värde och om villkoren för dem som arbetar i välfärden. Dessutom vill jag inspirera till mer forskning om de processer som uppstår när människor går samman för att kämpa för ett gemensamt mål.
FAKTA | Kampen om välfärdsarbetets värde
Kristin Linderoths avhandling Kampen om välfärdsarbetets värde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003 är utgiven som bok av Leopard förlag.
Avhandlingen går också att hämta som PDF från Lunds universitets forskningsportal.